Störningsinformation:
Eldtomta strand är utan vatten
Dölj meddelande

Korsnäs

Korsnäs ligger på en höjd vid Malmsjöns sydöstra strand. Det som framförallt kännetecknar området är den mycket stora stenåldersboplatsen där mycket rika fynd gjorts. Den vackra Korsnäs gård är värd att se.

Den äldre stenåldern

Under äldre stenålder (7000-4000 f.Kr.) var det ett skärgårdslandskap människorna levde i. Strandlinjen låg ungefär 50 m ovanför dagens nivå. Platsen för den största boplatsen under den här tiden var höjderna ovanför den nuvarande gården Sjövreten på norra sidan om sjön Malmsjön. Här låg en stenåldersboplats (R526). Det man kan hitta idag är redskap av kvarts, flinta och olika bergarter. De vanligaste redskapstyperna är olika slags yxor och skrapor.

Korsnäs läge i landskapet

spjutspets

Korsnäs låg under yngre stenålder i ett ölandskap. Strax öster om Korsnäs låg en större ö som utgjorde Södertörn. Rester av det hav som fanns då är de nutida sjöarna Malmsjön, Brudträsket, Kvarnsjön och Kyrksjön. Boplatsen låg på näset mellan två långsträckta fjärdar. Västerut hade man tillgång till vilt och söderut fanns havet där man jagade fisk och säl. Boplatsen var väl skyddad tack vare sin placering och användes under en lång tid.

Den yngre stenåldern

Den stora stenåldersboplatsen (R447) vid Korsnäs kommer från den yngre stenåldern (4000-1800 f.Kr.). Strandlinjen flyttade sig med tiden och låg under yngre stenålder på 25-30 m.ö.h. Fynden som hittats kommer mest från den gropkeramiska kulturen. Korsnäs är en av de mer fyndrika boplatserna från stenåldern. Mängder av keramik, avslag och diverse redskap som yxor, pilspetsar (se foto ovan) och harpuner har hittats genom åren. Det är också här man hittat den kanske äldsta avbildningen av en människa man känner till i Sverige. Den så kallade Korsnäsfigurinen är en liten platt människoavbildning i ben eller horn. Boplatsen har funnits länge och en ungefärlig datering är 3000 f.kr.

Vill du veta mer?

Läs mer om Stenåldernöppnas i nytt fönster

Boplats och gravplats

Korsnäs är också en av de boplatser från den här tiden där man funnit gravar inom boplatsområdet. Det är ganska ovanligt och skiljer den från liknande boplatser i närheten som den vid Smällan (R477) på andra sidan Malmsjön och de vid sjön Axaren (R543, R544). De två mest välbevarade gravarna var en barngrav (en ca 7-årig pojke) som låg begravd i fosterställning och en vuxen man liggande utsträckt på rygg. Dessa gravar hittades vid undersökningen 1970. Att jordgravar från stenåldern bevarats är sällsynt i vår del av landet. Det beror delvis på att lerjordarna i t.ex. Skåne bevarar ben bättre än Mälardalens moränjordar. Ytterligare gravar upptäcktes 2002 men de har daterats till äldre järnålder, ca 250 f.kr., och var typiska för perioden. Askan från gravbålet och krossade ben hade lagts ner i en urna och begravts i en grop. Det är möjligt att fler gravar från sten- och/eller järnålder finns inom området. Bara en liten del av boplatsytan har undersökts.

Korsnäs gård

Vid Korsnäs gård var den första bebyggelsen ganska anspråkslös. Under tidigt 1600-tal fanns här ett torp som hörde till Nolinge. Sedan delades egendomen i två delar och stället där dagens byggnad står hörde då till Malmsjö. På 17- och 1800-talen låg det ett torp här. Näset mellan Brudträsket och Malmsjön kallades Kolsnäs och torpet döptes efter det. Troligen berodde det på att man hade grävt kolmilor där. På 1800-talet började torpet att kallas Sofielund efter Sofia Silverstrand som bodde där i början av 1800-talet. När Malmsjö delades 1905 köptes det loss och byggdes ut. Det gamla torpet blev en del av en mycket större byggnad. Den östra delen av undervåningen är gammal. Huset har två utbyggda flyglar och är gulputsat. Idag är det svårt att se den äldre delen utifrån. Korsnäs gård kom till 1905 och ägs idag av Hare Krishna-rörelsen som har sitt center här.

Källor till Korsnäs

  • Mörkfors, Gunnel & Ullen, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Olsson, Eva & Granath Zillén, Gunilla & Mohr, Anna: Korsnäs - en gropkeramisk grav- och boplats på Södertörn; RAÄ, UV-Stockholm, Rapport 1994:63
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - Från Mälarstrand till österhav; 1982
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Werthwein, Göran: Järnåldersgrav på Korsnäs; Stockholms läns museum, Rapport 2002:18
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 27 september 2017
Bibliotek & kultur