Störningsinformation:
Eldtomta strand är utan vatten
Dölj meddelande

Malmsjö

Malmsjö ligger vackert placerad vid Malmsjöns västra ände. Rika lämningar från järnåldern finns i skogspartierna. Den vackra Malmsjö gård är byggd i slutet av 1800-talet och omges av andra hus från samma tid.

Äldre järnålder vid Malmsjö

Bild

Det finns många gravfält i trakten av Malmsjö men bara ett är riktigt typiskt för äldre järnålder (500 f.kr.-500 e.kr). Gravfältet (R414) ligger lite avsides från husen räknat. Där finns den rika blandningen av gravtyper som är typisk för äldre järnålder. På gravfältet finns förutom resta stenar och runda stensättningar också trekantiga och kvadratiska former. Sammanlagt finns det ca 20 gravar. Det är ofta svårt att se hela gravar då en del av graven ofta är täckt av mossa men många tydliga kantkedjor kan ses i marken.

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldernöppnas i nytt fönster

Den yngre järnåldern

grav

Under den yngre järnåldern hittar man gravfälten närmare den nuvarande bebyggelsen än tidigare. Gravfälten R441, R475, R476 och R444 är bra exempel. R441 ligger en bit väster om ladan, R475 och R476 ligger precis norr om Blåsut och R444 hittar man just öster om torpet Hagstugan. De är inte lika varierade. Här hittar man mest högar och runda stensättningar. Det är under den yngre järnåldern man börjar anlägga gårdsgravfält. Det pekar på att gårdarna har legat på ungefär samma plats under en lång tid vid Malmsjö.

Vill du veta mer?

Läs mer om den yngre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om järnålderns gravtyperöppnas i nytt fönster

Malma

Då man först ser namnet Malmsjö i skrift kallas det för Malma. Det är i ett brev från 1383 där ”Haelsten i Malma” överlämnar lite jord i böter till biskop Thord i Strängnäs. Malm betyder grusås och det är lätt att förstå att de stora grusförekomsterna i närheten fått ge namn åt byn. Den gamla byplatsen låg på den lilla höjden i närheten av det nuvarande huset Blåsut. Byn bestod av två gårdar.

Malma blir Malmsjö

1654 fick ätten Rosenhielm tillstånd att starta ett säteri vid Malma. Det ledde till att en huvud-byggnad uppfördes och att byn upplöstes. Dessutom döptes Malma om till det lite pampigare Malmsjö. Huset började sakta förfalla och kallades ett tag ”spökhuset”. På 1850-talet började den energiska Catharina Crusebjörn bygga en ny huvudbyggnad. Den blev inte färdig förrän 1896. Då hade Catharina dött. 1906 såldes Malmsjö till prins Oscar Bernadotte som använde det som sommarresidens. Han lät lägga till de dubbla verandorna till den nya byggnaden. Den gamla huvudbyggnaden som låg närmare vattnet revs på 1950-talet. Malmsjö gård har idag ett vackert brutet valmat tak i tegel och det är byggt i sten med en enkel slät fasad som herrgårdarna brukade byggas under 1800-talets mitt. Verandorna och interiören är påverkade av 1900-talets början. Jugendstilen har påverkat invändigt och nyklassicismen har inspirerat verandorna. Gården försvann ur släkten Bernadottes ägo i början av 2000-talet. Det så kallade kungaemblemet vid Tumba station kom till för att det var dit han åkte innan han fortsatte till Malmsjö. Gården är i privat ägo.

Vill du veta mer?

Läs mer om säterieröppnas i nytt fönster

Torp och ekonomibyggnader

hus rött

De hus som står i närheten av Malmsjö gård kommer mest från början av 1900-talet, strax efter att Bernadotte köpt Malmsjö. Ett av dessa ligger vid Malmsjöns norra strand och kallas Tillflykten. Det byggdes av Josef Engvall 1905. Han var också mannen som styckade av nuvarande Uttran från Malmsjö och låg bakom dess utbyggnad. Det äldsta av husen runt Malmsjö är ett gammalt torp från 1800-talet. Det heter Hagstugan. Förr har det kallats ”Oxdrängens stuga” vilket nog ger en ledtråd till innehavarens yrke. Ett annat 1800-talstorp som hörde till Malmsjö var Kolsnäs, alltså ett kolartorp. Idag har det ändrat namn till Korsnäs och det gamla torpet är en del av en mycket större byggnad.

Vill du veta mer?

Läs mer om Korsnäsöppnas i nytt fönster

Källor till Malmsjö

  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - Från Mälarstrand till österhav
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 15 november 2017
Bibliotek & kultur