Olberga-Sibble

I området finns gravar från brons- och järnålder tillsammans med intressanta hus från 1800- och 1900-tal. Olberga skola är socknens äldsta skola som fortfarande är i bruk. Lunderåker är ett försök från 1930-talet att återuppliva 1700-talet.

Bronsålder

Uppe på berget Hammaren ligger 5 rösen (R148) av varierande storlek. Det största kan ha varit ca 15 meter i oskadat skick men det är lite skadat av sten-täkt. Det minsta är ca 5 m stort och om det är ett röse från bronsålder eller en stensättning från den äldsta järnåldern är svårt att säga. Idag har husen som bildar det lilla villasamhället Sibble klättrat långt upp längs bergets sluttningar men på toppen är rösena fortfarande lätta att se.

Vill du veta mer?

Läs mer om bronsåldernöppnas i nytt fönster

Äldre järnålder

grav

En bit in i äldre järnålder (500 f.kr. – 500 e.kr.) blev gravfälten större och gravformerna mer varierade. Ett stort gravfält ligger på syd-sidan om berget Hammaren. Det kallas ibland för Kagghallagravfältet (R145) och innehåller ca 150 gravar. Merparten kommer nog från yngre järnålder men där finns rektangulära och kvadratiska gravtyper som var vanligare under äldre järnålder. Ett annat gravfält med klara inslag från äldre järnålder (R128) ligger vid Enbacken på en åkerholme i anslutning till vägen. Där finns ca 20 gravar och typiska äldre gravtyper som finns här är den trekantiga graven, 2 fyrkantiga och några resta stenar. Det är litet risigt delvis men de fyrkantiga gravarna syns klart medan den trekantiga är svårare att se. Också gravfältet R116 vid Eldtomta hage har inslag av äldre järnålder. Där finns bland annat en domarring.

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldernöppnas i nytt fönster

Yngre järnålder

sten

Under den yngre järnåldern började så småningom de olika gårdarna att utveckla tanken att ha sitt eget gravfält istället för att dela gravfält med andra gårdar. Det största och tydligaste är Fornkullen (R131) som ligger alldeles bakom Olberga skola. Där finns ca 70 gravar. De flesta är runda stensättningar men det finns också många högar. Dessutom finns det treuddar och 1 skeppssättning men de är svåra att se då gravfältet är lite överväxt. Ett annat exempel är det redan nämnda Kagghallagravfältet (R145) som till största delen är yngre järnålder. Gravfältet hör troligen till det förhistoriska Sibble. Under en utgrävning som ägde rum 1934 hittades där ett mycket vackert dräktsmycke av silver som föreställer en kvinna i en fotsid dräkt (se foto nedan). Det är daterat till vikingatiden.

Vill du veta mer?

Läs mer om den yngre järnåldern öppnas i nytt fönster
Läs mer om järnålderns gravtyperöppnas i nytt fönster

Medeltid

smycke

Första gången både Sibble och Olberga nämns i skrift var när de skänktes bort som prebendejord av folkungariddaren Erengisle Jonsson. Det innebar att den skänktes till kyrkan för att de skulle frälsa hans själ och läsa mässor över honom vid hans grav. Detta skedde 1342. Det var ett vanligt bruk under hela medeltiden och ledde till att kyrkan blev en av landets största markägare. Allt detta ändrades då Gustav Vasa drog in kyrkojorden under kronan igen 1527. Det brukar kallas för Västerås recess.

Ryssbranden

1718 dog Karl XII och medan landet fortfarande var handlingsförlamat slog ryssarna till. Bland de gårdar som gick upp i rök då ryssarna skövlade landet var Olberga och Sibble. Återuppbyggnaden dröjde några år men 1722 började bönderna bygga upp sina hus igen.

Olberga skola

skola

Skolundervisning blev obligatorisk i Sverige 1842. Då började man gradvis bygga ut skolväsendet. Tidigare hade det förutsatts att föräldrarna med hjälp av klockaren och prästen skulle klara detta. I Grödinge fann man snart att sockenstugan inte räckte till då undervisning var obligatorisk. Nya skolor behövdes och 1866 byggdes Olberga skola. Efter 146 år i drift lades skolan ned 2012. Huset är en låg knuttimrad byggnad. Den är rödmålad med inklädda knutar som är vitmålade.

Lunderåker

Lunderåker var länge en utjord. Den närmaste byggnaden var torpet Knösen men då arkitekt Carl Emil Wiklund fick i uppdrag att restaurera Marieberg 1935 blev han inspirerad till att bygga en 1700-tals herrgård åt sig själv. Han åstadkom ett par förenklade karolinska flyglar men sen tog pengarna slut. Fasaden är gjord i panel och målad i ljusgult. Säteritaken är tegelklädda. De södra delarna har paviljongliknande utbyggnader med en lanternin. De spröjsade fönstren avspeglar mer 1900-talets smak än 1700-talets.

Källor till Olberga-Sibble

  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 28 september 2017
Bibliotek & kultur