Riksten

Norr om Bysjön ligger Rikstens gård. I närheten ligger gamla torp och uthus som pekar på olika skeden i områdets utveckling. Där flygplatsen nu ligger bodde det folk på stenåldern. Några gravfält från järnåldern visar att folk bott här länge.

Stenålder

Trakten runt Riksten ligger på en höjdnivå som var stenåldersstrand förr i tiden. Här levde människor för mer än 6000 år sedan. De boplatslämningar man hittat (t.ex. R513, R514, R516, R517, R518 och R491) ligger alla på det område som den nu övergivna flygplatsen ligger på. Alla boplatser kan troligen dateras till äldre stenålder. Det skulle stämma med höjden över havet för boplatserna som varierar mellan 50 och 60 m.ö.h. En förundersökning av de 4 förstnämnda boplatserna gjordes 2005 och de fynd man fann då talar för den teorin. Man kan inte se något på ytan men det är en spännande tanke att människan bott i över 6000 år vid Riksten. De bostäder som nu byggs här kommer nog delvis att ligga på en gammal stenåldersboplats.

Vill du veta mer?

Läs mer om stenåldernöppnas i nytt fönster

Järnålder och medeltid

Det finns två gravfält från yngre järnålder i närheten av den nuvarande gården som nog en gång varit gårdsgravfält åt den gård som fanns här under järnåldern. Det ena (R249) ligger en bit väster om den nuvarande gården men är tyvärr lite överväxt. Det andra (R261) ligger öster om den före detta arbetarbostaden Björkhult vid vägen som går norr om golfbanan. Det är bevuxet med träd men gravarna är ändå lätta att se. Några rester av stensatta kantkedjor utmärker några av de 13 gravar som finns på gravfältet. Första gången man ser namnet Riksten i skrift är 1430 i samband med ett ägobyte. Troligen har det funnits en gård mycket längre än så.

Vill du veta mer?

Läs mer om den yngre järnåldernöppnas i nytt fönster

Riksten blir säteri

Redan 1615 fick Riksten sina säterirättigheter vilket är ovanligt tidigt. Den som ägde Riksten var Peder Nilsson. Han hade fått det för sina tjänster som kamrerare åt först Karl IX, Gustav Vasas yngste son, och sedan dennes son Gustav II Adolf. 1638 adlades han till Gyllenax och hans vapensköld hänger i Botkyrka kyrka där han begravdes. Riksten blev snabbt den största gården i socknen. Gyllenax huvudbyggnad passade inte nästa adlige ägare, riksrådet Erik Fleming, som rev ner den och byggde upp en ny 1662.

Vill du veta mer?

Läs mer om säterieröppnas i nytt fönster

Brand och nybyggnation

Erik Flemings 1600-tals hus brann ner till grunden 1809 och under 1800-talet byggdes ett trähus med två sammanbyggda kvadratiska flyglar. Flyglarna (se foto ovan) finns kvar strax öster om där gården står idag. 1913 byggs det pampiga hus vi kan se idag. Det står på den gamla grunden för 1600-talshuset. Huset är byggt i nationalromantisk stil i tegel. Väggarna är beväxta med klängväxter ur vilka fönstren tittar fram. Arkitekt var Knut Nordenskjöld. Det har putsade fasader och höga, branta sadeltak. Två samtida flyglar flankerar en gårdsplan alldeles väster om huvudbyggnaden. Trots att den är byggd i början 1900-talet ger den ett äldre intryck.

Torp och arbetarbostäder

Under början av Rikstens tid som säteri var det 7 torp som löd under det men antalet växte snabbt. Runt år 1900 hade antalet mer än tredubblats. Den aktuella siffran var då 25. De flesta har försvunnit men några finns kvar. Sjöstugan som ligger vid Bysjöns norra spets, Lilla Hasselbacken som ligger på en kulle strax norr om golfbanan och Björkhult, en före detta arbetarebostad, är tre exempel. Det sista torpet lades ner på 1950-talet och de är nu huvudsakligen fritidsstugor.

Ekonomibyggnader

Rikstens gård ligger där tre vägar möts. Den norra leder ner genom en vacker allé till vägen mellan Riksten och Lida. Den östra går ner till Sjöstugan vidare till den väg som går in i Haninge så småningom. Vid den ligger en stor stallbyggnad. Lite längre ner längs landsvägen ligger en före detta kvarnbyggnad. Det är en vitputsad byggnad byggd 1861. Den västra vägen går förbi flera gamla uthus. Gemensamt för de här byggnaderna är att de nog är cirka 100 äldre än huvudbyggnaden. Det innebär första hälften av 1800-talet.

Flygplatsen

1942 beslutades det att en sjunde flygflottilj skulle upprättas. Dess bas blev F18, precis norr om Rikstens gård. 1946 var byggnads-arbetena klara (bland annat hade man fyllt igen den lilla sjön Mörtsjön) och Södertörns flygflottilj började använda flygplatsen. Den militära verksamheten lades ner 1986 och istället började Botkyrka flygklubb använda platsen. Civilt flyg använde flygplatsen fram till oktober 2004 då planer på ett bostadsområde på platsen kom fram. På hösten 2006 började Rikstens Friluftsstad att byggas. Den kommer att omfatta ca 2500 bostäder.

Fördjupad text

Källor till Riksten

  • Castegren, Erik: Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning; 1948
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - Från mälarstrand till österhav; 1982
  • Werthwein, Göran: Mesolitikum och senmedeltid vid Tullinge flygfält; Stockholms läns museum, rapport 2005:34
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 4 september 2017
Bibliotek & kultur