Stäng meddelande
Bild

Sämunds edda

Sämunds edda är en samling guda och hjältedikter
som samlats i en bok. De är skrivna under åtminstone
400 år, troligen mer. De behandlar den nordiska
asatrons gudar och hjältar.

 

 

Varför heter den Sämunds Edda?

Sämunds edda har fått sitt namn efter Sämund den lärde som levde på södra Island i början av 1100-talet. Han var en av Islands första, kanske den första, historiker. Han har dock inget med Sämunds edda att göra. 1643 hittades den av en isländsk biskop som ”trodde sig förstå” att Sämund skrivit den vilket bevisats vara felaktigt. Men namnet har fastnat. Det blev ett bra sätt att skilja den från Snorres edda skriven av Snorre Sturlason under 1220-talet.

Hur tillkom Sämunds Edda?

Den som ligger bakom verket bör inte betraktas som författare utan mer som redaktör. Det enda som är klart är att denna samling skrifter är skriven av många författare och härstammar från många olika århundraden. När Snorre Sturlason skrev sin edda på 1220-talet citeras vissa dikter där men om de fanns i en samling redan då eller bara som lösa enstaka dikter vet man inte. De flesta forskare numera tror att några av dikterna har element i sig som visar att de kan ha författats tidigast 1200-tal. En klar möjlighet är att redaktören i själva verket är Snorre. Att det fanns två stora samtida historiker på Island som maniskt rotade runt i nordbornas mytologi och historia är naturligtvis också möjligt. Ingen av teorierna går att bevisa. De äldsta dikterna tror man kommer från 800-tal, kanske t.o.m. 500-tal. Den kallas därför också ”den äldre Eddan” eller ”den poetiska Eddan”.

Gudadikterna

Det är i Sämunds edda som vi får veta många detaljer om asatron. Völuspa, Valans spådom, är troligen diktad på 900-talet och dess författare är helt klart uppvuxen med asagudarna men han känner till den kristna tron. Den innehåller bl.a. den nordiska skapelseberättelsen. ”Arla i urtid fanns ingenting, ej sand, ej hav, ej svala vågor; jord fanns icke, ingen himmel, där fanns ett omätligt gap – gräs fanns icke”. Från detta Ginungagap berättas om hur ting skapas. Först olika typer av jättar. Sen gudarna med Oden och hans två bröder i spetsen. Sen skapar de tillsammans människan och bygger Asgård åt sig själva att bo i. Andra gudadikter är Havamal, ”den höges sång”, som börjar med kloka råd om hur man bör uppföra sig och slutar med Odens sång. Han berättar bl.a. om hur han lärde konsten att rista runor. De nordiska gudarna har likheter med de grekiska i sitt sätt att vara. De hade fel och brister, de tog parti och vissa kunde man till och med skratta åt. Ingen av dem var allsmäktig. Andra gudadikter är t.ex. ”Balders drömmar” och ”kvädet om Atle”.

Hjältedikterna

Sedan innehåller ”Sämunds edda” också många hjältedikter som varierar i ålder. Några av dem kan gå så långt tillbaks som 500-tal enligt vissa forskare. De yngsta är nog tidigt 1200-tal. Många av hjälte-dikterna hör till en diktcykel runt den store hjälten Sigurd Fafnesbane. Han var en hjälte i samma tradition som antikens urhjälte Akilles från Homeros diktepos Iliaden. Båda var ädla, tappra, starka och tragiska. Några av de mer kända som berör Sigurd är Sigurdskvädet, Reginsmål och Fafnesmål. Den tyska versionen av sagan plockade Rickard Wagner upp och gjorde fyra operor av som ännu idag anses vara hans bästa. Den äldsta hjältedikten är nog Völundskvädet som möjligen är från 500-tal. De för Botkyrka mest aktuella är nog de två kvädena om Helge Hundingsbane. Han kan ha en koppling till Norsborg och Hundhamra.

Vill du veta mer?

Läs mer om Norsborgöppnas i nytt fönster

Originalmanuskriptet

Hela samlingen, vars latinska namn är ”Codex Regius”, omfattar ca 29 dikter men några har lagts till senare så att översättningar nuförtiden omfattar ca 35-40 stycken. Äran av att inneha originalet var länge ett tvistefrö mellan Danmark och Island. 1971 tvingades så slutligen Danmark återlämna Codex Regius till Island och huvudstaden flaggade på halv stång den dagen.

Fördjupad text

Källor till Sämunds Edda

  • Den poetiska eddan; översättning av Björn Collinder; 1964
  • Den poetiska eddan; kommentarer av Björn Collinder; 1993
  • Eddans gudasånger; översättning av Åke Ohlmarks; 1948
  • Eddans hjältesånger; översättning av Åke Ohlmarks; 1954
  • Snorres edda; översättning av Björn Collinder;
  • Sämunds Edda; översättning och kommentarer av Erik Brate; 1917
Relaterade länkar
Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 juli 2017
Bibliotek & kultur